En RIKTIG Åshöjden-saga

Det sägs att det är de människor som rycks bort från jordelivet med något ofärdigt som återvänder som spöken. Kanske var det den där känslan av ofärdighet som gjorde att jag hade så svårt att slita mig från Lindab Arena denna aftonen.

För ofärdigt, det var just så det kändes. Rögle, som haft nio liv under säsongen och på något sätt lyckats åla sig genom nålsögat varje gång (ett förkval som säkrades i säsongens sista bortamatch och vändningen bort mot Mora som gav Kvalserien), var slutligen bara en Åshöjden från att gå upp till högstaligan.

För det glömmer många om Max Lundgrens klassiska fotbollsepos – Åshöjden gick aldrig hela vägen. Ett Stockholmslag snöt, i sista matchen och på målskillnad, andraplatsen från Skåningarna sedan man vunnit mot ett redan avsågat lag. Det scenariot lär kännas igen för 5.100 personer som lämnade Lindab Arena med nedsänkta huvuden och gick ut för att mötas av en nästan ljummen aprilafton.

***

Jo, jag skriver 5.100 för jag tror inte det fanns en enda gnagare på läktaren som INTE ville se Rögle besegra favoritlaget och ta platsen framför Djurgården. Vid några tillfällen såg det ut som om det kunde bli verklighet också,

I början av andra perioden dunkade Rögle på nio skott mot Larsson och tryckte på för ett ledningsmål. Istället plingade dock både 4-1 och 5-1 för Djurgården upp på mediakuben, det hann bara gå 1:23 mellan målen, och all energi som Röglespelarna haft verkade försvinna när resultatet tonade bort på kuben. Istället kom 1-0 för AIK bara någon minut senare.

Eller när Tjänqvist tryckte in ledningspucken och Eric Martinsson (du milde, vilken gigant han växt ut till under säsongen) pangade dit 3-1 drygt minuten senare, ett mål som fick Lindab Arena att gunga. Fan vet om vi ens haft det trycket tidigare i “ladan på åkern” som jag såg en Stockholmsjournalist använda i en rapport hem. Förrförra säsongen skedde det stora firandet i Örebro, så avancemangsmatchen mot Djurgården fick aldrig den riktiga hettan.

Men tredje periodens powerbreak kom högst olägligt och inte ens en minut efter det avbrottet reducerade AIK.

***

Samtidigt, trots den tomhet som dröjer sig kvar efter matchen, så kan ingen säga att Rögle avslutade en svajig säsong på annat än snyggt sätt. Simon Olsson fixade segerpucken (och med vilket jubel sen) när det återstod lite knappt fyra minuter, Rögle plockat ut Lindskoug ur målet, och gav en sista vindpust av hopp.

Kanske skulle man inte plockat ut Kevin ur målet en andra gång strax därefter? Nu spekulerar jag bara, men jag håller det långt från omöjligt att AIK å sin sida skulle gjort samma sak i en kvitteringsjakt och därmed lämnat Röglespelarna med ett tomt mål att sikta in sig på…

***

På tal om målvakter och tomma nät – Vad FAN hände i Stockholm idag?

Jonas Fransson, som hade överlägset bäst räddningsprocent i Allsvenskan med 93,77% och så sent som i fredags stod på huvudet i sin gamla hemmaarena, hade plötsligt fler hål än vad Michael Bays Transformers-filmer har plotholes och imponerade knappast. 78,57% och sex insläppta mål på 28 skott är faktiskt rent ut sagt ytterst anmärkningsvärt, även om VIK inte hade något att spela för.

Målvakten har haft ett högt anseende hos många Rögleiter, men det fick sig nog en törn denna afton.

***

Och så bekräftades Dennis Everberg vara förlorad för RBK bara minuterna efter matchen. Inte ett dugg oväntat, och jag är rädd för att fler följer inom kort.

Med två lag extra som går upp nästa säsong kommer Allsvenskan att bli en kapprustning mellan lagen, och det kommer naturligtvis att vara grymt spännande att se hur Rögle formerar styrkorna.

***

Just nu känns det bara ofärdigt och tomt, fast med en enorm stolthet över vad laget presterade när det gällde som mest. Det är också den känslan jag tror kommer dominera när vi om några år ser tillbaka på våren 2014 – men alltid uppblandad med den beska som bara de 30 silverpenningar som kostade Rögle Jesper Jensens medverkan i slutspurten kan ge…

Trots det – Rögle visade er!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *